allroundhasten

Jag ser hindret framför mig och tänker: Jag klarar det aldrig! Väl framme stannar jag för jag tycker det är för högt och läskigt! Varelsen på ryggen skriker och sparkar mig i magen, jag tar ett jätteskutt över hindret och galopperar iväg, bort från det läskiga! Den på ryggen drar mig i munnen och jag springer fortare, jag tycker det gör så ont! Till slut stannar jag, det var jobbigt att springa så mycket. Jag hör att någon skriker och låter sur, H*n är sur på mig, jag gjorde inte som Jag får en spark i sidan igen och jag börjar galoppera, jag blir styrd mot det läskiga hindret igen, jag kommer ihåg vad som hände när jag stannade så jag tar ett enormt hopp över det för att inte riva. jag får en enkel klapp på halsen, var det bra eller dåligt? Jag vet inte!

Jag ser på den andra hästen igen , hans varelse drar honom i munnen, varannan hand, höger, vänster, höger, vänster! Det ser ont ut.. Han går väldigt lågt med huvudet, öronen är bakåt, han lyssnar inte, han har bara ont, han försöker komma undan, precis som jag!

Ännu engång är vi påväg mot ett hinder, inte samma, detta är inte lika högt, jag känner att jag klarar det. Jag sätter fart i galopp mot det men det var tydligen fel, jag blir dragen i munnen igen så jag minskar farten, Jag tar ett skutt över hindret samtidigt som jag får ett piskrapp för att hoppa högre.

Äntligen är hoppningen över! Nu ska vi göra någonting annat, något som inte gör ont! Trodde jag.
Vi rider i en cirkel, runt och runt och runt, där ligger bommar som vi ska gå över. Min varelse drar mig i munnen, det känns som en såg, jag böjer på huvudet och trycket lättar i munnen, skönt! Jag höjer huvudet lite för det var inte skönt att gå på de viset! Men då ökar trycket i munnen igen, jag kröker på nacken och hör någon säga : Bra! Jag gjorde alltså rätt! Men varför måste det göra ont för att man ska göra rätt?

Den andra hästen ser ledsnare ut än innan, han går på sidan med huvudet mellan benen, hans varelse har glansiga piggar på fötterna som trycker in i magen på honom. H*n drar honom i munnen och han stannar, det var fel, hon trycker med fötterna i magen på honom, han travar, det var också fel! Nu blir han dragen och "sågad" i munnen igen.

Plötsligt ser jag en ny häst komma in på banan! Den ser väldigt glad ut. Hans ryttare rör knappt på händerna för att han ska sänka huvudet! Oj, tänkter jag, finns det? Den mjukheten? Jag tittar länge på dom, det ser så lugnt ut, hästen ser glad ut hela tiden! Även om det går för fort eller förlångsamt så blir hästen aldrig sparkad eller dragen i, allt går lugnt och stillsamt. Jag  känner hur ont jag har överallt, varför är inte min varelse lika mjuk, vad har jag gjort fel? Hindret var läskigt men jag var ändå tvungen att hoppa över det, jag blev dragen i munnen för att jag sprang, sprang från det onda!

Jag ser den första hästen gå ut, han ser lättad ut, äntligen är det över, för nu!
Trycket släpper i min mun, jag stannar, nu står varelsen på marken och tittar surt på mig, sedan börjar vi gå.
Jag tittar en sista gång på den glada hästen, Jag önskar att det var jag!

---

Detta inlägget handlade då om hur man rider, vissa kan inte bestämma sig om det ska gå fort eller långsamt!
Här kommer även problemlösning in, hur gör man för att hästen ska gå fortare utan att sparka den i sidan? Hur gör man för att den ska gå långsammare utan att dra den i munnen? Hur gör man för att hela hästen ska jobba, få den kröka på nacken och jobba med ryggen?
Det finns väldigt många som rider på detta viset jag skriver om till största del, springer hästen förfort? Då drar man i den och tvärtom. Hoppar inte hästen? Det finns alltid en anledning till det, det är din skyldighet som ryttare att ta reda på Varför hästen inte vill hoppa, eller varför hästen inte vill kröka på nacken, har den kanske ont?

Jag tycker att det finns allt förmånga som inte bryr sig om att ta reda på varför vissa situationer uppstår. Vill du att din häst ska bli bättre, då får du bli bättre själv, det säger ju säg själv!
När det gäller farten på hästen eller om den ska kröka på nacken så gäller det att man ger eftergift, man måste ge för att ta! Det går inte att ständigt sitta och hålla motstånd i hästens mun, den lyder dig inte bättre för det.

Det finns en anleding till varför man hör att man ska vara mjuk i sin ridning, mjuk i handen!

Hur resonerar du kring detta?

Tänk nu på att detta inte gäller alla, verklien inte, men det finns alltför många som ser ridningen som en lek, inte att det är ett livs levande djur som vi rider på!


Peace